Vardagslunk

Mina trädgårdsmöbler väntar på att bli renskrubbade! Jag tänker dock vägra... Regnet öser ner och det är kallt ute, våren liksom vände när den nästan nästan var framme, då behöver man ju inga nytvättade, nyoljade trädgårdsmöbler.
Nej, vad man behöver då är massa bra TV-kanaler eller ett outsinligt utbud av filmer man inte sett, särskillt om man nu som jag har 240 lediga timmar per dygn.
Mina behov är dock rätt svåra att möta då jag:

1. Har flyttat till ett hus där jag inte vet var den jävla antennkabeln till TVn skall kopplas in då det tydligen finns flera olika antenner uppe på vår vind. Där har jag aldrig varit då det står en brant stege på utsidan huset upp dit och jag är säker på att jag kommer ramla ner och bryta nacken om jag försöker ta mig upp dit... Påsdiet får räcka vad det gäller sjukvårdskontakt för nu...

2. Har arbetat inom videobranschen (låter bättre än "arbetat i videobutik" men lämnar också en massa utrymme för fria spekulationer) i massa massa år och föjldaktligen sett typ, ALLT. Skall jag gå tillbaka och se gamla klassiker blir de svartvita och hur hippt, coolt och konstnärligt det nu än anses vara att gilla svartvit stumfilm så köper jag inte det, det är SKITTRÅKIGT!!!

3. Älskar att gå på bio och försöker se de filmer jag är mest intresserad av i detta format.

4. Eftersom jag inte har någon TV borde jag kunna ladda ner serier och se på dessa men jag kan ju för fan inte bränna dem (rätt korkad vad det gäller sånt och ORKAR inte lära mig...) och min dator står inne i en skrubb där det är direkt omysigt att sitta och titta...

Lyxproblem, verkligen, men när det riktiga problemet i ens närhet är såpass allvarligt som det ju nu är så finns liksom inte ork och kraft över för att ha motgångar på andra områden också.
Efter min senaste giftbehandling fick jag vad jag själv misstänker var en hastigt påkommen anemi (jag är doktor, jag får diagnosticera mig själv) vilken fick till följd att jag låg i två dagar och så fort jag gick de tre trappstegen upp till köket från vardagsrummet drabbades av yrsel och knappt fick luft. Detta var på helgen, när måndagen kom och jag blev förkyld och fick mens så ville inte kropp eller psyke mer. Tanken på eutanasi och medlemsskap i Dignitas var inte helt främmande. Som tur är tar överlevnadsinstinkten snabbt över och vetskapen om att detta bara är en fas, en tuff period över ganska snabbt.

Nä, nu skall dagens utmaning nr 1 överstigas, jag ringer husägaren och frågar vilken jävla antenn som gäller!