Sörj mitt hår!

Såhär såg det alltså ut...
Kvällen efter läkarexamen när en ny era skulle börja!
Och visst gjorde den det, den nya eran som ju tråkigt nog inte går i långa blonda hårsvalls tecken.

Jag skall nu ut och leta reda på min sambo som för tillfället gömmer sig ute i sitt garage (platsen där ALDRIG någonsin några bilar kommer att befinna sig) och plockar isär en motorsåg... Sjukdom kan ta sig olika uttryck:-)

Jag skall försöka fånga oss tillsammans på bild med skalade skallar och visa hur snygga vi är! Jag ska oxå försöka få en av de trötta tonåringarna att föreviga mig med peruken på så att ni känner igen mig om jag mot förmodan skulle ha den på mig någon gång, den är jättevarm!

Tack för alla mejl och meddelanden igen! Ni får gärna kommentera bloggen, fråga frågor, vadsomhelst! Ingen fråga är för dum eller närgången... Era frågor ger mig en extra omgång bearbetning vilket är precis vad jag behöver!

En fråga som många ställer är om jag tror att det är positivt eller negativt att ha min utbildning när man drabbas av en sådan laddad sjukdom som ju cancer är.
Jag tror både och... Positivt då jag har stort förtroende för vården och forskningen. Nya läkemedel kommer hela tiden. Cancer har blivit ett förklaringsbart fenomen vilket gör den lite mindre diffus och skrämmande. Samtidigt har jag under utbildningen mött patienter med cancer som det inte gått bra för och jag har sett vad olika cancerformer kan göra med en människa. Inga jättetrevliga minnesbilder att ha men värdefulla. Jag vet också att den cancer som drabbat mig är en av de "trevligare" vad det gäller prognos vilket stärker insikten om att detta kommer att gå bra!