Kroppen tar revansch

Vaknade fyra inatt av att något var fel.

Försökte somna om men det ville sig inte... När jag legat en stund och undrat varför jag inte sov (min nattsömn är förutom under den äckliga steroidperioden löjligt bra!) kände jag att jag hade svårt att räta ut högerarmen, den arm som också är min "giftarm".
Undersökte armen lite där i mörkret och insåg att den var svullen och öm lite ovanför armvecket. Muskeln kändes spänd och varm.

Skit också! Det var precis detta som INTE skulle hända! Jag vill ha mitt kärl intakt så jag kan fortsätta få mitt älskade gift i den armen. Nu ifrågasätter jag också mitt beslut att låta dem ge mig giftet i högerarmen... Kunde väl för i helvette en 5-åring räknat ut!

Så, iväg till Kungsbacka närakut vid sju, kom in efter ca 15 min väntan och ut igen efter ytterligare 10 min med recept på Orudis. Får kontakta min onkologsköterska imorgon och höra vad som blir nästa steg.
Hm, min onkologsköterska... Hur blev det såhär?

Så, tro inte att du har kontroll över din kropp bara för att du masat dig ut på en löptur. Äckelsjukdomen kan närsomhelst ta kommandot och visa vem som bestämmer!

Suck...