Hahahahahahahahahahaha......dööööööhhhhh

Ojojoj... Synd om den stackarn som skrev inlägget före detta... Suck!!!

Japp, ryckte upp mig även denna gång och befinner mig nu i ett så nära normalstatus jag faktiskt tror orkas uppbådas i denna onormala tid.

Trött så in i norden idag oxå... Skulle kunna somna för natten nu tror jag. Måste samla kraft för att ringa mina nära och kära och faktiskt orka ha en konversation. Segt helt enkelt...

Strålningen gick finfint idag! Inte en enda patient i väntrummet när jag kom och jag hann bli klar innan det kom någon efter mig, tänk att det kan göra så mycket!
Däremot ringde de från MIN onkologavdelning i Varberg, shit, hade nästan hunnit glömma att jag hade en sådan, och ville flytta fram mitt läkarbesök från nu på torsdag till nästa fredag.
NO WAY!! ALDRIG!!! Detta är min SISTA cancervecka!!! BASTA!!!
På måndag, när de flesta slutar röka och börjar banta slutar jag med cancer... Japp!
Således vägrade jag och får väl se om jag åker på bassning för att jag kommer innan strålningen är avslutad.

Samlade ihop mig till en liten löptur igår efter bloggspyan. Det gick ganska bra, eller, jag orkade i alla fall 1km i 5-min fart, sedan tog jag däremot slut, men ändå, 1km!!!

Skulle göra lite repris idag, sprang från gymet och hem nu på eftermiddagen. Hahaha, höll på att faktiskt dö på riktigt! Hade BESTÄMT mig för att inte gå i backarna. Det gjorde jag inte heller... Hade oxå BESTÄMT mig för att slå längdrekord, dvs springa längre än 7,5km utan att stanna. Det gjorde jag, 8km blev det, med livet som insats och med myrsteg! Det är en KONST att springa så långsamt som jag gör nu! Kanske borde tävla i det... 42km känns ganska långt bort...