Jag har många vänner.
Jag är inte en speciellt bra vän.
Jag är hemskt lat och tycker ofta att tiden inte räcker till för att umgås med vänner när vardagen rullar på. Under studietiden var jag extremt asocial och umgicks nästan inte med någon förutom familjen. Studierna tog ju sin tid och sedan var det liksom inte mycket kvar...
Därför måste jag säga att jag är väldigt glad att alla finns kvar... Alla Ni fantastiska som finns där nu när jag helt plötsligt har tid så det räcker och blir över. Alla Ni som orkar köra ut hit till landet för att jag själv inte kan/vill köra bil efter behandlingen. Alla Ni som orkar komma för att prata en stund, kanske promenera en sväng eller bara vara.
Jag är också väldigt glad över alla mina återfunna gamla vänner som återfunnits via facebook. Kul att ha kontakt igen och flera har/kommer jag ju också träffa nu under min långa sjukskrivning! SKITKUL!!!
Så cancer på gott o ont då, igen...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Men snälla hjärtat! Du är inte ensam om den känslan, så var inte ledsen för det. Jag är likadan, det enda jag kan tänka på förutom familjen, är mina hästar!! Jag vill vara hemma och i stallet när jag är ledig. Inte för att jag inte tycker om mina kompisar men för att allt helt enklet inte hinns med. Eller att man har råd att åka till Göteborg så mycket som man skulle önska. Heltidsjobb, man, barn och häst, hundar och katter.... tja 48timmar på ett dygn! ja tack..
SvaraRaderapöss och kram på dig // Marilyn-Johanna
Å fy faan ännu en anledning att inte få cancer...
SvaraRaderaKanske inte ensam om det men det känns väldigt fint när allt bara flyter på. Man tar kontakt med gamla vänner och det är inga sura miner utan bara kul. Man fortsätter precis där man slutade! Kul!!
SvaraRaderaJag kör mer än gärna ut "på landet" för att träffa dig! Och du är en bättre vän än du tror!
SvaraRaderaKram tilda
Hittade hit från din syrras blogg. Så denna skitsjukdom har hittat även dig :-( En god vän genomgick samma som du för 3 år sedan. Sedan dess är hon helt ok igen. Tack och lov att det oftast går bra med denna typ (väl?).
SvaraRaderaJag är SÅ imponerad att du läst till läkare, den utbildningen är ju ingen barnlek direkt. Fantastiskt bra gjort att fullfölja en dröm, även om det måste varit jobbigt.
En stor kram från Louise (Ericson, Susannes lillasyrra i Gbg du vet..), som f.ö började blogga i feb 09 jag med..en liten trivselblogg/vardagsblogg ;-)
Vad fan Löka; Att plugga till läkare är väl en anledning god som någon att få lov att vara lite asocial? Jag har ett jävla 9-5kneg och orkar ändå aldrig hänga med nån. Vardagarna är på nåt sätt ens egna och det fattar alla vänner. Det är som med Sara och Nici, det kan gå år men det kvittar när man väl ses, det är ju det som är charmen med riktiga vänner. Att du faktiskt hinner träffa alla nu får du ju se som en cancerbonus och cancerbonusar kanske man ska ska ta vara på, de är ju inte så många.
SvaraRaderaIdag har jag iofs umgåtts med mina fruar och ätit en fantastisk middag och fått en fin bögdos. Imorgon ryker håret på mig med. Jag tror inte att jag kör din frisyr men en bit på väg dit iaf. Håll tummarna. Kärlek!