Idag var det således dags att gå ut och progga lite... Tog mig runt den vanliga 6,7km rundan varav 2,5 bedrevs i ett någolunda joggtempo. Dock uppdelat på etapper då 1km var det längsta min kropp uthärdade i detta tempo, sedan fick jag gå lite. Jösses, kanske orimligt att tro att ett marathon skall kunna uthärdas om ca ett år. Men, försöker man inte så går det ju definitivt inte. Här skall plågas!
Kul att höra att fler 40-åringar än jag åker inlines, det är en helt klart underskattad motionsform och en bra start för dem som liksom jag inte klarar av att springa då konditionen inte behöver vara lika bra. Men Susanne, det var skönt att höra att frakturerna inte kom från inlinesåkningen men hur du lyckades fattar jag inte... Krya på dig, det verkar göra ont!
Jag har varit på fest! Gick på min härliga kurskamrats fest efter lite tvekan, dels visste jag inte hur jag skulle må och sedan var det ju det där med att komma med "cancersjal" på huvuet, man känner sig liksom inte som en glädjespridare... För dem som liksom min syster undrar varför man väljer sjal istället för tex keps, peruk eller mössa då denna ju liksom skriker CANCER så är det i alla fall för mig så att:
- Keps kan jag inte ha inne, tycker det är jobbigt med skärmen för ögonen.
- Peruken är så varm, jag går i kok och detsamma gäller mössa...
- Sjal är mao perfekt då den kan vara hur tunn som helst vilket gör den sval och härlig!
Festen var toppentrevlig! Jag ledde hem min cykel klockan halv två på natten efter att ha druckit lite vin under kvällen. Första alkoholen på ganska länge, stackars levern! Det var dock inte så mycket som denna kurskamrat försöker ge sken av i en av kommentarerna, längtar dock efter att känna mig så återställd så att jag kan dricka bubbel tills bena darrar och magen fylls av fnitter!
Jag har varit hundvakt för Harry! Jag gillar inte små hundar men ok... Han e rätt gullig och framförallt är han PIGG!!! I denna värme har jag, sadist som jag är, försökt trötta ut hunden med långa promenader. Helt utan framgång, han är som en duracellkanin!!
På en av våra långa promenader mötte vi denna sticksiga...
Jag var ute på Brännö igår. Tog en tidig båt ut och spenderade en härlig dag med mamma på deras altan. Utsikten är väl helt ok...
Vi tog en promenad och letade efter dans men det gick sådär...
Nu är nästa steg strålning... Jag tror att jag kommer att må väldigt bra under den jämfört med giftbehandlingen. Lite orolig är jag då den ju skall vara varje dag. Det innebär ju att jag under dessa 6,5 veckor kommer att vara "cancerpatient" varje dag och inte som tidigare en gån var 3e vecka. Undrar lite hur det kommer att påverka psyket. Kommer ju inte direkt ha semester när Dennis är ledig heller...Det visar sig...
Nu skall jag njuta av att kaffet smakar gott igen och ta en god kopp tillsammans med en välförtjänt frukost!
Hur du orkar att motionera i den här värmen är ofattbart men du har en vilja av stål. Själv hasar jag mig till jobbet med svetten drypande endast fyra pass kvar puh. Till och med vår dammsugare gav upp idag den började brinna med ett illvrål och fick förpassas ut till balkongen med en hink vatten över sig. Så nu får vi investera i en ny dammsugare något man gärna anstränger semesterkassan med.
SvaraRaderaJa vi kan väl säga att det är kattens fel att jag bröt alla benen. Skulle städa odjurets potta och såg inte vattenfläcken sekundsnabb olycka. Men vad gör väl det när allt är läkt.
Nu skall jag hasa mig till jobbet. Kram och skönt att du klarat denna pers. Susanne E.